Händelserik vecka!
Tiden rusar på och nu har åter en vecka förflutit. Jag har varit i Kalmar och föreläst för sjuksköterskestudenter och eftersom jag skulle vara där på förmiddagen så åkte jag dagen innan. I dessa tider vet man inte hur tågen går. Jag bodde på det fina hotellet Packhuset och på kvällen gick jag på bio och såg "Wild", en film jag verkligen kan rekommendera. Men ingen vandring jag skulle ge mig på ensam.
Så här såg Kalmar ut från tågfönstret. Det fanns ingen snö och vägarna var torra och fina. Synd att jag inte visste det för då hade joggingskorna fått följa med. Men nu blev det promenad till och från sjukhuset i alla fall och det var en bra bit.
Sedan har jag haft studiepatient en dag och då blir det långa dagar, 13 tim och 45 min. Men det är roliga dagar så därför kan man stå ut. Min stackars patient däremot hon såg ut som en nåldyna när hon gick hem.
Här hemma har det snöat i flera dagar och i dag har vi skottat snö på förmiddagen. Katterna fick följa med ut fast de nog helst hade varit inne och gosat, men när de väl kommer ut så har de kul i snön. Här har Saga gått in i garaget men är ändå nyfiken på vad som händer utanför.
Nemo har kan inte vara stilla i många sekunder så man får vara glad om bilderna inte blir suddiga.
Maken gillar att bygga saker och nu gjorde han en lite snögrotta till katterna. Alla tre har kollat in kojan men kom snart ut igen. Här tittar Findus ut.
Nemo är inte lätt att fota eftersom han är kolsvart, tur att han har ögonen öppna annars skulle man inte se att det är en katt.
Saga slår nästan knut på sig själv.
Här är ett laddat möte mellan Findus och Saga. De är fortfarande inte bekväma med varandra.
I veckan har mamma skrämt upp oss ordentligt också. Hon har legat inne på sjukhuset för misstänkt stroke men som tur var så var det inte det utan hennes symtom berodde på att hon hade så högt blodtryck. Nu är hon hemma igen och i natt sov hon 12 timmar i sträck och när hon vaknade var hon pigg som en lärka. Man kan inte tro att hon fyller 93 år i år eftersom hon är så pigg i kroppen och klar i knoppen. Jag hoppas innerligt att vi får ha henne kvar länge till.
